Ett tekniskt fel som ingår i flygbolagets normala verksamhet är enligt EU-domstolens dom i Wallentin-Hermann (C-549/07) inte en extraordinär omständighet enligt artikel 5.3 i förordning (EG) nr 261/2004. Det innebär att flygbolaget som huvudregel är skyldigt att betala ersättning vid försening på minst tre timmar eller vid inställt flyg, även när det åberopar att förseningen berodde på ett tekniskt problem. Bevisbördan för att felet undantagsvis ska räknas som extraordinärt vilar på flygbolaget.
Den här sidan går igenom hur EU-domstolen har dragit gränsen, vilka smala undantag som finns, hur bevisbördan fungerar i praktiken, och hur Allmänna reklamationsnämnden (ARN) tillämpar doktrinen i svenska ärenden. Sidan är skriven för dig som fått ett avslag med hänvisning till tekniskt fel.
Den 22 december 2008 avgjorde EU-domstolen mål C-549/07 (Wallentin-Hermann mot Alitalia). En passagerare hade fått sitt flyg från Wien till Brindisi inställt sedan flygbolaget upptäckt ett tekniskt fel under den föregående rutten. Alitalia hävdade att felet var en extraordinär omständighet enligt artikel 5.3 och därmed befriade dem från ersättningsskyldighet. EU-domstolen avvisade invändningen och formulerade en princip som sedan dess har varit vägledande.
"Technical problems which come to light during maintenance of aircraft or on account of failure to carry out such maintenance do not constitute, in themselves, 'extraordinary circumstances'."
EU-domstolen i Wallentin-Hermann (C-549/07), domslutet
Domstolens resonemang var rakt. Flygbolag bedriver passagerartrafik och måste löpande underhålla sin flotta. Att tekniska fel uppstår vid eller mellan underhållsintervall är inte en oförutsedd händelse utanför verksamheten, det är en del av den. Endast tekniska problem som har sitt ursprung utanför flygbolagets faktiska kontroll och som inte är inneboende i den normala verksamheten kan undantagsvis falla in under undantaget.
Citerbart stycke: I dom C-549/07 (Wallentin-Hermann) klargjorde EU-domstolen att tekniska problem som upptäcks vid underhåll eller som följer av bristfälligt sådant, samt fel som ingår i flygbolagets normala verksamhet, inte utgör extraordinära omständigheter enligt artikel 5.3 i förordning (EG) nr 261/2004. Endast tekniska problem som uppstår genom en händelse utanför flygbolagets faktiska kontroll, exempelvis dolda fabrikationsfel eller sabotage, kan undantagsvis räknas som extraordinära.
Principen har bekräftats i senare praxis. I van der Lans mot KLM (C-257/14, 17 september 2015) prövade EU-domstolen ett mål där en bränslepump havererade spontant under förberedelse för avgång från Quito till Amsterdam. Trots att haveriet var oväntat och inte kunde förutses genom underhåll, slog domstolen fast att även sådana spontana komponentfel ligger inom flygbolagets normala verksamhet. Bolag i passagerartrafiken förväntas hantera teknisk risk, och oväntade fel under drift är en del av det.
Wallentin-Hermann lämnade en smal öppning. Domstolen formulerade undantaget så här.
"...except in the situation where it was revealed by the manufacturer of the aircraft or by a competent authority that those aircraft, although already in service, are affected by a hidden manufacturing defect which impinges on flight safety."
EU-domstolen i Wallentin-Hermann (C-549/07)
Det praktiska innebördet är begränsat. Två typsituationer brukar kvalificera.
Den första är dolda fabrikationsfel som tillverkaren eller en flygmyndighet officiellt har flaggat, typiskt genom ett Airworthiness Directive (AD) från EASA eller motsvarande myndighet. Ett AD som tvingar fram inspektion eller utbyte av en specifik komponent på en hel flygplansserie kan kvalificera, men då måste flygbolaget visa att den aktuella förseningen orsakades av just detta direktiv, inte av andra åtgärder som bolaget kunnat förebygga.
Den andra är sabotage eller terrorhandling som orsakat skadan på flygplanet. Eftersom sådana händelser per definition ligger utanför flygbolagets kontrollsfär godtas de regelmässigt som extraordinära, förutsatt att orsakssambandet kan styrkas.
Allt annat, motorslitage, hydraulikproblem, bromsfel, oväntade komponenthaverier, problem som upptäcks vid förkontroll inför avgång, räknas som inneboende i normal verksamhet. Även när felet är ovanligt eller akut. Det avgörande är inte hur sällsynt felet är, utan om det härrör från flygbolagets egen verksamhet eller från en händelse utanför.
Artikel 5.3 i förordningen formulerar undantaget som ett ansvar för flygbolaget att visa att en extraordinär omständighet förelegat. Det är ingen presumtion till bolagets fördel, det är en bevisbörda. EU-domstolen har upprepat detta i flera domar, bland annat i Eglitis och Ratnieks (C-294/10), där den tillade att bolaget även måste visa att alla rimliga åtgärder vidtagits för att undvika eller mildra konsekvensen.
Citerbart stycke: Bevisbördan för att en omständighet är extraordinär enligt artikel 5.3 vilar enligt EU-domstolens fasta praxis på flygbolaget. Det räcker inte att bolaget hänvisar till ett tekniskt fel i generella ordalag. Bolaget måste visa både att felet har sitt ursprung utanför bolagets normala verksamhet och faktiska kontroll, och att alla rimliga åtgärder vidtagits för att undvika eller mildra förseningen.
I praktiken betyder det att ett avslag som bara säger "tekniskt fel" eller "tekniska skäl" inte uppfyller bevisbördan. Bolaget måste ange den konkreta orsaken (vilken komponent, vilken systemkrets, vilken händelse), visa att orsaken inte är inneboende i den normala driften, och redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att begränsa förseningen (reservflygplan, ombokning på partnerflyg, prioritering av reparation). Saknas något av dessa led brukar invändningen inte hålla.
Allmänna reklamationsnämnden tillämpar Wallentin-Hermann-doktrinen direkt i svenska EU261-ärenden. ARN har dessutom publicerat en vägledande sammanställning i sin samling över vanliga fall, under rubriken "Kompensation med standardbelopp då flygning ställts in eller försenats kraftigt. Flygbolags invändning om tekniskt fel" (avsnitt 6.1.2). Där formulerar nämnden huvudregeln så här.
"Ett flygbolag kan som huvudregel inte undgå att betala kompensation när en flygning ställs in eller försenas på grund av ett tekniskt fel på ett flygplan. Rätten till kompensationen faller bort om flygbolaget kan bevisa att den inställda eller försenade flygningen beror på extraordinära omständigheter..."
Allmänna reklamationsnämnden, Vanliga fall 6.1.2
Konsumentverket formulerar principen i samma riktning för konsument.
"Ett tekniskt fel är inte en extraordinär omständighet eftersom det är flygbolagets ansvar. Detta innebär att flygbolaget har möjlighet att förebygga sådana fel..."
Konsumentverket, Tekniskt fel på flyget, får flygbolaget neka kompensation?
Citerbart stycke: Allmänna reklamationsnämnden tillämpar Wallentin-Hermann-doktrinen i sina beslut om EU261-ersättning. När flygbolag åberopar tekniskt fel utan att visa specifik orsak utanför normal verksamhet eller utan att redovisa vidtagna åtgärder, brukar ARN gå på passagerarens linje. Detta gäller även när motorhaveri, hydraulikfel eller komponentbrott åberopas utan tillräcklig dokumentation av extraordinär orsak.
ARN:s linje innebär att en passagerare med ett välmotiverat krav och ett generellt "tekniskt fel"-avslag har goda förutsättningar att få rätt i nämnden. Det är just därför många flygbolag väljer att betala innan ärendet når ARN, när passageraren begär detaljerad skriftlig motivering.
Ett avslag med hänvisning till tekniskt fel ska inte accepteras utan vidare. Tre steg är värda att följa.
1. Begär skriftlig och konkret motivering. Skriv tillbaka och be flygbolaget specificera vilken konkret teknisk händelse som orsakade förseningen, vilken del av flygplanet som drabbades, varför händelsen anses ligga utanför normal verksamhet, och vilka åtgärder bolaget vidtagit för att begränsa förseningen. Hänvisa till artikel 5.3 i förordning (EG) nr 261/2004 och till att bevisbördan är bolagets.
2. Åberopa Wallentin-Hermann. Om bolaget svarar med en allmän beskrivning utan att visa att felet ligger utanför normal verksamhet, hänvisa till EU-dom C-549/07 (Wallentin-Hermann) och påpeka att tekniska problem som upptäcks vid eller mellan underhåll inte räknas som extraordinära. Bekräfta också att van der Lans (C-257/14) utvidgar principen till spontana komponenthaverier under drift.
3. Anmäl till ARN. Om bolaget vidhåller avslaget, anmäl ärendet till Allmänna reklamationsnämnden. Anmälan är gratis och kan göras direkt på arn.se. Bifoga din ursprungliga reklamation, flygbolagets svar och eventuell dokumentation om förseningens längd (boardingkort, bokningsbekräftelse, förseningsmeddelanden). ARN tillämpar Wallentin-Hermann och brukar gå på passagerarens linje när bolagets motivering är generell.
För dig som vill läsa mer om hur ARN-processen ser ut i praktiken, se sidan om att driva EU261 själv eller via tjänst. För frågor om hur ersättningsbeloppet bestäms av flygsträckan, se sidan om EU261-belopp och avstånd.
Nej, inte automatiskt. EU-domstolen slog fast i Wallentin-Hermann (C-549/07) att tekniska fel som ingår i flygbolagets normala verksamhet inte är extraordinära omständigheter. Bevisbördan ligger på flygbolaget att visa att felet undantagsvis ligger utanför den normala verksamheten, exempelvis vid dolda fabrikationsfel som myndighet flaggat, eller vid sabotage. Ett generellt "tekniskt fel" i avslaget räcker inte.
Ett tekniskt fel är en defekt i flygplanet eller dess system. En extraordinär omständighet är en händelse som ligger utanför flygbolagets normala verksamhet och faktiska kontroll. De flesta tekniska fel är båda delarna i sin natur, men inte extraordinära i lagens mening eftersom de ingår i flygbolagets verksamhetsrisk. Endast smala undantag som dolda fabrikationsfel eller sabotage kvalificerar.
Nej. Bevisbördan enligt artikel 5.3 kräver att flygbolaget konkret visar både orsaken till felet, varför det ligger utanför normal verksamhet, och att rimliga åtgärder vidtagits för att begränsa förseningen. Allmän hänvisning till tekniska skäl uppfyller inte den bevisbördan, och ARN brukar avslå sådana invändningar.
Som huvudregel inte. Ett motorhaveri ligger inom flygbolagets ansvar för flottans tekniska status och räknas som inneboende i normal verksamhet, även när det är oväntat. EU-domstolen bekräftade i van der Lans (C-257/14) att spontana komponenthaverier inte är extraordinära. Ett motorhaveri kan kvalificera endast om det går att visa att det orsakats av en yttre händelse, exempelvis ett dolt fabrikationsfel som tillverkaren eller flygmyndighet officiellt flaggat.
Be om skriftlig motivering som specificerar fel, orsak och åtgärder. Hänvisa till Wallentin-Hermann (C-549/07) och artikel 5.3 i förordning (EG) nr 261/2004. Om bolaget inte ger detaljerad motivering eller om motiveringen inte uppfyller kraven på extraordinär omständighet, anmäl ärendet till Allmänna reklamationsnämnden. ARN-processen är gratis och nämnden tillämpar EU-domstolens praxis konsekvent.
{
"@context": "https://schema.org",
"@type": "Article",
"headline": "Tekniskt fel är sällan extraordinär omständighet, så säger praxis",
"author": { "@type": "Person", "name": "Hedvig Lindgren", "jobTitle": "Content writer, ERN Claims" },
"reviewedBy": { "@type": "Person", "@id": "https://getern.se/sv/om/daniel-nilsson#person", "name": "Daniel Nilsson", "jobTitle": "Grundare, ERN Claims" },
"publisher": { "@type": "Organization", "name": "ERN Claims", "url": "https://getern.se" },
"datePublished": "2026-06-03",
"dateModified": "2026-06-03",
"mainEntityOfPage": "https://getern.se/sv/kunskap/arn-tekniskt-fel-inte-extraordinart",
"about": { "@type": "Thing", "name": "Tekniskt fel under EU261" },
"citation": [
{ "@type": "Legislation", "name": "Förordning (EG) nr 261/2004" },
{ "@type": "CreativeWork", "name": "C-549/07 Wallentin-Hermann" },
{ "@type": "CreativeWork", "name": "C-257/14 van der Lans" },
{ "@type": "CreativeWork", "name": "C-294/10 Eglitis och Ratnieks" }
]
}
Av Hedvig Lindgren. Faktagranskad av Daniel Nilsson, grundare ERN Claims 2026-06-03.