Pešková-domen (C-315/15), meddelad av EU-domstolen den 4 maj 2017, slår fast att en kollision mellan ett flygplan och en fågel utgör en extraordinär omständighet enligt artikel 5.3 i förordning (EG) 261/2004 eftersom händelsen inte är inneboende i flygbolagets normala verksamhet och ligger utanför dess faktiska kontroll. Domen friskriver dock inte automatiskt flygbolaget från ersättning för den efterföljande förseningen, om förseningen kunde ha begränsats genom rimliga åtgärder.
Den här sidan går igenom det konkreta fallet, domens två delar (fågelkrocken som extraordinär omständighet och kravet på rimliga åtgärder), bevisbördan, och hur ARN och svenska domstolar tillämpar Pešková i dag.
Marcela Pešková och Jiří Peška hade bokat en flygning med charterbolaget Travel Service från Burgas i Bulgarien till Ostrava i Tjeckien. Planet skulle mellanlanda i Brno. På etappen Burgas till Brno inträffade en kollision med en fågel. Efter landning i Brno inspekterades planet noga av tekniker.
Inspektionen visade ingen skada som hindrade fortsatt flygning. Men förseningen hade då vuxit. Travel Service nyttjade samma flygplan på flera linjer den dagen, och det tog tid att få planet vidare till Ostrava. Den slutliga förseningen för paret Pešková och Peška blev över fem timmar.
Paret begärde ersättning enligt artikel 7 i förordning 261/2004. Travel Service avslog med två argument. För det första, fågelkrocken var en extraordinär omständighet enligt artikel 5.3. För det andra, eftersom hela förseningen hängde samman med kollisionen var bolaget befriat från ersättningsansvar.
Tjeckisk domstol hänsköt frågan till EU-domstolen. Två tolkningsfrågor stod i centrum. Är en fågelkrock en extraordinär omständighet? Och räcker det att åberopa fågelkrocken för att slippa ersättning, eller måste flygbolaget också visa att hela förseningen orsakats av just den händelsen?
EU-domstolen besvarade den första frågan med ett klart ja. En fågelkrock uppfyller båda kriterierna för extraordinär omständighet enligt artikel 5.3, så som de utvecklats i tidigare praxis från och med Wallentin-Hermann (C-549/07). Händelsen är inte inneboende i flygbolagets normala verksamhet och den ligger utanför bolagets faktiska kontroll.
Argumentet var enkelt och svårt att vederlägga. Flygbolaget kan inte kontrollera fågelfaunan kring en flygplats. Fågelkontroll och fågelskrämmor är som regel flygplatsoperatörens ansvar, inte flygbolagets. När en fågel träffar ett plan beror det varken på bolagets val av flygplan, dess underhåll eller dess driftrutiner. Det är en händelse av extern natur och utanför bolagets kontrollsfär.
I domens engelska originaltext (svenska språkversionen finns i EUR-Lex):
"A collision between an aircraft and a bird, as well as any damage caused by that collision, since they are not intrinsically linked to the operating system of the aircraft, are not by their nature or origin inherent in the normal exercise of the activity of the air carrier concerned and are outside its actual control. Accordingly, that collision must be classified as an 'extraordinary circumstance' within the meaning of Article 5(3) of Regulation 261/2004."
EU-domstolen i Pešková (C-315/15), p. 24-26
Detta är hard law. Att en fågelkrock är extraordinär är inte längre en tvistefråga inom EU-rätten. Den första delen av Pešková-domen är direkt tillämplig.
Citerbart stycke: EU-domstolen fastställde i Pešková (C-315/15) att en kollision mellan ett flygplan och en fågel, samt eventuella skador som följer därav, utgör en extraordinär omständighet i den mening som avses i artikel 5.3 i förordning (EG) 261/2004. Domstolen konstaterade att händelsen inte är inneboende i flygbolagets normala verksamhet i samband med tillhandahållande av lufttransporttjänster och att den ligger utanför flygbolagets faktiska kontroll på grund av sin natur och sitt ursprung.
Hade Pešková-domen stannat där, skulle den varit en seger för flygbolagen. Men domstolen gick vidare och prövade den andra frågan, vad händer när fågelkrocken konstaterats? Räcker det med själva åberopandet?
Svaret är nej. Artikel 5.3 ger befrielse från ersättningsansvar bara om flygbolaget visar att förseningen orsakats av en extraordinär omständighet som inte kunde ha undvikits även om alla rimliga åtgärder hade vidtagits. Det är två kumulativa krav, inte ett.
I Pešková-fallet konstaterade domstolen att förseningen efter fågelkrocken delvis härrörde från den nödvändiga säkerhetsinspektionen, vilket var en direkt följd av krocken, men delvis från andra omständigheter. Travel Service hade valt att vänta in samma flygplan i stället för att omfördela resurser. Den delen av förseningen var inte oundviklig.
Domstolen formulerade ett operativt test. Om förseningen orsakats av både en extraordinär omständighet och en omständighet utanför den kategorin, måste den del av förseningen som beror på den extraordinära omständigheten dras av från den totala förseningen. Resten räknas som vanlig försening där ersättningsansvar gäller.
I praktiken innebär det följande. En fågelkrock på exempelvis 90 minuter inspektion är extraordinär. Men om planet sedan stod kvar i ytterligare tre timmar för att besättningen hade nått sin tjänstgöringsgräns och en ny besättning behövde flygas in, är dessa tre timmar inte en följd av krocken. De räknas som vanlig försening.
Citerbart stycke: Pešková-domen klargjorde att flygbolaget, även när fågelkrock konstaterats som extraordinär omständighet, måste visa att förseningen inte kunde ha undvikits genom rimliga åtgärder. Det innebär att flygbolaget måste dokumentera att inspektionen genomfördes så effektivt som möjligt och att resurser för ersättningsflyg eller omfördelning av besättning utnyttjades. En lång försening efter en kort inspektion utan rimlig förklaring kan därför fortfarande grunda ersättningsrätt enligt artikel 7.
EU-domstolen pekade i Pešková på flera typer av åtgärder som ett flygbolag rimligen ska vidta efter en fågelkrock. Det handlar inte om förebyggande åtgärder (de ligger på flygplatsoperatören), utan om vad bolaget ska göra när skadan väl skett.
För det första, en effektiv inspektion. Inspektionen ska utföras av certifierade tekniker så snabbt som rimligen möjligt. Onödiga väntetider, exempelvis att inspektören ska komma från en annan flygplats utan att bolaget först prövat alternativ, kan diskvalificera bolaget.
För det andra, ersättningsflyg eller omfördelning. Om planet bedöms behöva längre marktid, ska bolaget överväga att sätta in ett annat plan, omfördela passagerare till andra flygningar inom samma allians, eller boka om till andra bolags reguljärtrafik. Bara om ingen av dessa lösningar är ekonomiskt eller operativt möjlig anses förseningen oundviklig.
För det tredje, besättningssamordning. Bolaget ska försöka få fram tillgänglig besättning utan att överskrida hård regleringsgräns för tjänstgöringstid. Att bolaget självt inte planerat reservbesättning är inte en extraordinär omständighet, det är ett operativt val.
Bedömningen av vad som är rimligt görs in concreto av nationell domstol eller konsumenttvistorgan. Den kommer alltid att hänga på dokumentationen.
Pešková tillämpas i ARN praktiskt på följande sätt. När flygbolaget åberopar en fågelkrock som grund för att avstå ersättning, prövar ARN två frågor i tur och ordning. Är fågelkrock styrkt i tid och händelseförlopp? Och har bolaget visat att hela förseningen är en oundviklig följd av krocken trots rimliga åtgärder?
Det första kravet löser bolagen i regel. Loggar från piloter, teknikerrapporter och flygplatsens incidentregister räcker normalt som bevis för själva krocken. Det andra kravet är svårare. ARN kräver att bolaget redovisar en tidslinje över förseningen, vad som hände, vilka resurser som var tillgängliga och vilka beslut som togs.
I praktiken brister många bolag på det andra kravet. När dokumentationen är generisk ("flyget var försenat på grund av fågelkrock") och inte specifik, faller bevisbördan tillbaka. ARN rekommenderar då ersättning. Beslut som följer detta mönster återfinns i ARN:s reseavdelning från och med 2018 och framåt, ofta refererat tillsammans med Pešková i motiveringen.
Senare EU-praxis har förstärkt Pešková. I C-501/17 Germanwings (4 april 2019) gällde det en skruv på landningsbanan som orsakat däckhaveri, samma princip tillämpades. I C-826/19 Airhelp/Austrian Airlines (22 april 2021) bekräftade EU-domstolen uttryckligen att åberopande av en extraordinär omständighet inte räcker, bolaget måste visa rimliga åtgärder.
Det är lika viktigt att vara klar över vad Pešková inte fastslår. Domen säger inte att flygbolaget alltid är fritt från ansvar när en fågel träffar planet. Den säger inte att en fågelkrock automatiskt rättfärdigar varje försening den följs av. Och den säger inte att alla fågelrelaterade incidenter är likvärdiga, en fågelkrock som orsakar motorhaveri och en fågelkrock som ger en mindre buckla på vingen kan inte behandlas identiskt.
Pešková-doktrinen är tudelad och de två delarna lever självständiga liv. Den första delen friar bolaget från ansvar för förseningen som direkt beror på krocken. Den andra delen håller bolaget ansvarigt för all försening som ligger ovanpå det och som hade kunnat begränsas.
Detta är också skälet till att domen i den andra delen klassas som juridisk gråzon. Vad som är "rimliga åtgärder" är en bedömningsfråga som varierar mellan ARN-beslut, nationella domar och olika EU-medlemsstater.
Om ditt flyg försenats minst tre timmar och flygbolaget hänvisat till en fågelkrock, finns det fyra praktiska steg. Du behöver inte acceptera avslaget bara för att fågelkrock nämns.
Steg ett, begär dokumentation. Be flygbolaget redovisa exakt tidpunkt för krocken, hur lång inspektionen tog, varför inspektionen tog just den tid den tog, vilka alternativ till väntan på samma plan som övervägdes och varför de inte utnyttjades. Ett bolag som inte kan ge den dokumentationen har sannolikt brustit i rimliga åtgärder.
Steg två, dokumentera din försening. Notera den ursprungliga ankomsttiden och den faktiska ankomsttiden. Ankomsttiden definieras enligt Germanwings (C-452/13) som den tidpunkt då minst en av flygplanets dörrar öppnas, se tretimmarsregeln vid försenat flyg.
Steg tre, formulera kravet skriftligt. Ange beloppet enligt artikel 7 (250, 400 eller 600 euro beroende på sträcka) och bifoga din bokningsbekräftelse och boarding pass. Hänvisa uttryckligen till Pešková (C-315/15), p. 28-34, och att bolaget måste visa rimliga åtgärder.
Steg fyra, så driver du ett krav genom ARN om bolaget vidhåller avslag. ARN är gratis upp till ett anmälningsavgift på 150 kronor (sedan 1 augusti 2024) och tar emot anmälan om du fått helt eller delvis avslag från bolaget. Hänvisa i anmälan till Pešková-testet och be ARN pröva både om fågelkrocken är styrkt och om bolaget visat rimliga åtgärder.
Frågan om vad som från början räknas som extraordinär omständighet är bredare än fågelkrock, se översikten i vad räknas som extraordinär omständighet. För Sturgeon-doktrinen som ger själva ersättningsrätten vid tre timmars försening, se Sturgeon-domen och tretimmarsregelns ursprung.
När meddelades Pešková-domen och vad är dess officiella beteckning?
Pešková-domen meddelades av EU-domstolen den 4 maj 2017. Den officiella beteckningen är mål C-315/15, Marcela Pešková och Jiří Peška mot Travel Service a.s. Domen citeras vanligen i juridiska sammanhang som "C-315/15 Pešková" eller "Pešková (C-315/15)". Den finns publicerad i EU-domstolens rättsfallssamling och på curia.europa.eu med svensk språkversion.
Är fågelkrock alltid extraordinär omständighet enligt EU261?
Ja, en kollision mellan ett flygplan och en fågel klassas alltid som extraordinär omständighet enligt artikel 5.3 i förordning (EG) 261/2004, så som EU-domstolen fastställt i Pešková (C-315/15). Detta är inte en bevisfråga utan en juridisk klassificering. Vad som däremot är en bevisfråga är om förseningen orsakats av just fågelkrocken och om bolaget vidtagit rimliga åtgärder för att begränsa konsekvenserna.
Kan jag få ersättning även om flygbolaget bevisar en fågelkrock?
Ja, det är fullt möjligt. Pešková-domen kräver att flygbolaget visar både att fågelkrocken inträffat OCH att hela förseningen är en oundviklig följd av den trots rimliga åtgärder. Om bolaget endast styrker det första kravet kan ARN och nationella domstolar ändå tilldöma ersättning för den del av förseningen som inte är direkt orsakad av krocken eller där bolaget brustit i rimliga åtgärder.
Vilka rimliga åtgärder ska flygbolaget ha vidtagit efter en fågelkrock?
EU-domstolen pekar i Pešková ut tre typer av åtgärder. Effektiv och snabb teknisk inspektion av planet. Övervägande av ersättningsflyg, omfördelning till andra flygningar eller ombokning till andra bolag om förseningen blir lång. Samordning av tillgänglig besättning för att undvika ytterligare väntetid. Vad som är rimligt i det enskilda fallet bedöms av nationell domstol eller ARN utifrån bolagets dokumentation.
Räcker det att flygbolaget bara säger att en fågel träffade planet?
Nej. Enligt Pešková (C-315/15) och bekräftande EU-praxis (bland annat C-826/19 Airhelp) räcker det inte att flygbolaget åberopar en extraordinär omständighet. Bolaget måste dessutom kunna styrka händelsen med konkret dokumentation (loggar, teknikerrapport, incidentnotering hos flygplats) och visa att förseningens fullständiga längd inte kunde ha undvikits trots rimliga åtgärder. Bevisbördan ligger på bolaget, inte på passageraren.
Vad händer om förseningen blir mycket längre än själva fågelkrocken?
Då tillämpas Pešková-testet om delvis extraordinär omständighet. Den del av förseningen som direkt beror på krocken (typiskt inspektionstiden) räknas som extraordinär. Den del som ligger ovanpå (väntan på ny besättning, väntan på samma plan från annan rotation, brist på reservresurser) räknas som vanlig försening. Om den senare delen självständigt når tre timmar eller mer, har passageraren ersättningsrätt enligt artikel 7.
{
"@context": "https://schema.org",
"@graph": [
{
"@type": "Article",
"headline": "Pešková-domen (C-315/15), när fågelkrock är extraordinär omständighet och när inte",
"description": "EU-domstolens dom 4 maj 2017 om fågelkrock som extraordinär omständighet och kravet på rimliga åtgärder enligt artikel 5.3 i förordning 261/2004.",
"author": {
"@type": "Person",
"name": "Hedvig Lindgren",
"jobTitle": "Content writer, ERN Claims"
},
"reviewedBy": {
"@type": "Person",
"@id": "https://getern.se/sv/om/daniel-nilsson#person",
"name": "Daniel Nilsson",
"jobTitle": "Grundare, ERN Claims"
},
"publisher": {
"@type": "Organization",
"name": "ERN Claims",
"url": "https://getern.se"
},
"datePublished": "2026-06-05",
"dateModified": "2026-06-05",
"mainEntityOfPage": "https://getern.se/sv/kunskap/eu-dom-peskova-fagelkrock",
"about": {
"@type": "Thing",
"name": "Pešková mot Travel Service (C-315/15)"
},
"citation": [
{ "@type": "CreativeWork", "name": "C-315/15 Pešková mot Travel Service" },
{ "@type": "CreativeWork", "name": "C-549/07 Wallentin-Hermann" },
{ "@type": "CreativeWork", "name": "C-826/19 Airhelp mot Austrian Airlines" }
]
},
{
"@type": "FAQPage",
"mainEntity": [
{
"@type": "Question",
"name": "När meddelades Pešková-domen och vad är dess officiella beteckning?",
"acceptedAnswer": {
"@type": "Answer",
"text": "Pešková-domen meddelades av EU-domstolen den 4 maj 2017. Den officiella beteckningen är mål C-315/15, Marcela Pešková och Jiří Peška mot Travel Service a.s. Citeras 'C-315/15 Pešková'."
}
},
{
"@type": "Question",
"name": "Är fågelkrock alltid extraordinär omständighet enligt EU261?",
"acceptedAnswer": {
"@type": "Answer",
"text": "Ja, en kollision mellan ett flygplan och en fågel klassas alltid som extraordinär omständighet enligt artikel 5.3, enligt Pešková (C-315/15). Vad som däremot är en bevisfråga är om hela förseningen orsakats av krocken och om bolaget vidtagit rimliga åtgärder."
}
},
{
"@type": "Question",
"name": "Kan jag få ersättning även om flygbolaget bevisar en fågelkrock?",
"acceptedAnswer": {
"@type": "Answer",
"text": "Ja. Pešková kräver att bolaget visar både att krocken inträffat OCH att hela förseningen är en oundviklig följd av den trots rimliga åtgärder. Om bolaget bara styrker det första kan ersättning ändå utgå för den del av förseningen som inte direkt beror på krocken."
}
},
{
"@type": "Question",
"name": "Vilka rimliga åtgärder ska flygbolaget ha vidtagit efter en fågelkrock?",
"acceptedAnswer": {
"@type": "Answer",
"text": "EU-domstolen pekar ut tre. Effektiv och snabb teknisk inspektion. Övervägande av ersättningsflyg, omfördelning eller ombokning till andra bolag. Samordning av tillgänglig besättning. Vad som är rimligt bedöms in concreto av nationell domstol eller ARN."
}
},
{
"@type": "Question",
"name": "Räcker det att flygbolaget bara säger att en fågel träffade planet?",
"acceptedAnswer": {
"@type": "Answer",
"text": "Nej. Enligt Pešková och C-826/19 Airhelp måste bolaget både styrka händelsen med konkret dokumentation och visa att förseningen inte kunde ha undvikits trots rimliga åtgärder. Bevisbördan ligger på bolaget, inte på passageraren."
}
}
]
}
]
}
Av Hedvig Lindgren. Faktagranskad av Daniel Nilsson, grundare ERN Claims 2026-06-05.